Följ Niklas Cederwall, utbildningsutvecklare med ansvar för Utbildningsvetenskap. 

Fyra månader in och en Ical (kalender) som uppfunnit nya färger då möte på möte placeras över varandra. Det är först nu jag börjar få grepp om det enorma maskineri som tickar på i bakgrunden, sakta, tyst men utan stopp. Allt för att få detta universitet att gå runt.

Det är en speciell känsla att gå Corson ner och känna att man nästan kan se allt, in i husen, igenom väggarna och in i kontoren. Man vet vad som händer där, man är en av de få som har fått inblick hur universitetet egentligen fungerar. Det är också om denna ”tystnad” och detta maskineri som jag vill ägna dessa rader åt.

För universitet är inte tyst och jag har funnit att många av min arbetsuppgifter på kåren är att hjälpa studenterna höra vad det säger. Jag brukar lite skämtsamt sammanfatta mina arbetsuppgifter med ett ord, studeranderepresentation. Mitt jobb, att synliggöra det tysta maskineriet. Vad är det då jag gör? Enkelt uttryckt så samlar jag in personer och idéer. Alla har vi varit där, mitt i en kurs, massa förvirring över lärare som ger olika besked, dokument vi inte riktigt förstår och en växande frustration över situationen när tentan närmar sig.

Det är nu kåren kommer in, det är nu mitt jobb börjar. Universitetet skriker efter studenter, de vill veta vad de kan ändra för att göra det lättare och bättre för oss. Universitetet har gett StuFF platser i alla beslutande grupper. Det är här jag jobbar, jag hittar rätt folk till rätt plats. Men rätt folk menar jag en student med åsikter och en vilja att få till en förändring. Men rätt plats menas där denna student kan åstadkomma mest nytta, mest förändring.

Avslutningsvis vill jag slå ett slag för universitetet men även för kåren. Universitetet vill inte ha ett tyst maskineri, de vill ha med studenter med i allt, i alla frågor. Det är därför det är viktigt att alla blir medlemmar i sin kår. För utan medlemmar så faller kårerna, utan er kan jag inte göra mitt jobb och utan er finns ingen anledning att göra det. Vi på kåren är våra medlemmar, om du tvekar angående medlemskap tänk då tillbaka till alla gånger du velat förändra något på universitetet. Även om du själv inte har tid så möjliggör du för att någon annan kan göra jobbet åt dig. För er som redan är medlemmar vill jag avsluta med ett enkelt: Tack så mycket! Det är tack vare er som studenter kan fortsätta förändra universitetet till det bättre.

/Niklas Cederwall
Utbildningsutvecklare StuFF